Idag har jag gjort Peter i trätryck.
Och så tröttnade jag tillfälligt på allt det svarta. Men nu saknar jag det redan.
Kontaktannonser.
Kontaktannonser som är väldigt bra brukar jag riva ut och spara. En har jag på mitt kylskåp och några har jag klistrat in i dagböcker. Det blir så ärligt när folk så där kort och koncist ska försöka få fram vad de vill ha. Eftersom att jag idag hade så mycket tid att fördriva kunde dagens kulturdel lusläsas och jag hittade två som verkligen var värda att spara:
och
"Två unga, intellektuella kvinnor, 19 år, söker mor eller mormor. Du ska ha tid och ett balanserat sinne samt tycka om att samtala om livets viktiga frågor."
Varit lite här och var, gjort lite allt möjligt.
Ursäkta den oskarpa bilden. Det här är en flicka som stod i ett stort varuhus vid Tiger-öl-hyllan. Alla ölmärken hade en flicka vid sin hylla, klädd i märkets logga från topp till tå. När man tog en av deras öl sa de "Thank you" och log jättestort, som om de verkligen var glada att man valde deras öl. Inlevelse i arbetet. De berättade även om specialerbjudanden och om man köpte mycket öl, vilket vi gjorde eftersom att vi handlade till min födelsedagsfest, fick man små presenter av henne. Hon var verkligen jättesöt och så var hela varuhuset och de här flickorna en mycket overklig konstrast mot Ulaanbaatar i övrigt, som inte alls är särskillt serviceinriktat eller glamouröst. Jag minns att det kändes uppfriskande, västerländskt och "hemma" på något vis. Det var svårt att skriva alla Tiger-loggor och pratbubblan spegelvänt. Mycket svårt faktiskt.
I fredags var jag i Uppsala och åt en fin grekisk middag med Emelie, Lotta, Aida, Johanna och Fia. Sen gick vi hem till Aida och drack rödvin och åt mörk, rättvisemärkt choklad. Jag sov över där, i Fias nya lägenhet. Efter några timmars sömn gick jag upp klockan fem och åkte hem till Stockholm. Det var nämligen väldigt viktigt att jag fick njuta av min sovmorgon hemma i Vårberg. Johanna gjorde mig sällskap hem, fastän hon inte alls hade behövt, underbara hon.
Jag fick champagnefrukost, för nu har jag och Peter varit tillsammans ganska länge faktiskt.
Sedan gick jag till jobbet och var ganska sömnig hela dagen. Det blev inget Hootchi Kootchi för mig. Lite tråkigt, det var Vegas-tema och jag har hört att det till och med fanns en vigselförrättare på plats. Jag satt med på förfesten och drack pepparmintté. Lockade håret, för jag ville också vara fin.
Igår var en mysig dag, fastän jag gick upp tidigt och jobbade några timmar. Jag åkte hem till Agnes och Rickard och Vera och gosade. Hon har blivit så stor och fin och klok, hon ler mot en när man ler mot henne och hon blir lugn när man sjunger. Idag har jag träningsverk i min arm för att jag hållit henne så mycket.
På kvällen gjorde jag och Lena en mysig sak, vi tecknade kroki på Café Hängmattan. Där var det väldigt hemtrevligt. Jag ska försöka gå dit på söndagskvällarna i fortsättningen om jag inte jobbar.
Jag känner mig inte särskillt utvilad efter den här helgen faktiskt.
Gubbe.
Han anväder ordet penetrera hela tiden. Jag brukar inte tycka att det ordet är särskillt jobbigt, men det är verkligen hans vanligaste ord förutom att, och och men. Jag vet att penetrera inte alltid har med sex, makt och våldtäkter att göra, men hans penetreringsmissbruk gör det verkligen provocerande. Varje gång han säger det tittar vi i klassen upp på varandra och suckar. Varför säger han det hela tiden? Hur kan han använda det gång på gång på gång utan att tröttna på sig själv?
Vi har inte haft den här läraren på några veckor nu, så vi hade glömt bort det här lite, tror jag. Men idag kom han tillbaka för att ha enskillda utvecklingssamtal med oss om hur vi trivs och vad vi har för mål mm. Jag fick träffa honom först, eftersom att jag som alltid står överst på klasslistan. Vi pratade i kanske 10 minuter och han använde ordet penetrera två gånger. Dessutom tittar han på en väldigt intensivt (penetrerande) när han säger det, som om han väntar sig en reaktion. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till faktiskt. Jag ville resa mig upp och gå därifrån.
Nu kan jag äntligen visa er något intressant.
Onsdagar, torsdagar och fredagar har jag grafik. Så här ser det ut i vår mysiga grafiksal.
Här har vi plåtarna i syra när vi etsar. Idag råkade jag ställa till med en liten katastrof, men ingen skadades och det enda som försördes var min egen akvatint*. Jag skulle ta bort shellacken från baksidan av plåten och då lyfte jag det frätande borttagningsmedlet (en ganska stor burk) i locket, som lossnade, och allting for ut över bordet och försörde nedre delen av min plåt.
Så här blev resultatet:
Jag försökte väva in det som frätte bort i bilden, lampskenet var exempelvis egentligen inte där från början. Sen går det ju en ganska tydlig linje ungefär vid flickans bröst där plåten förstördes. Och så är det ett syrafingeravtryck uppe i ena hörnet. Jaja. Akvatint var iallafall en väldigt rolig teknik, imorgon ska jag göra ett nytt försök.
Här är en bild på Peter som jag tror skulle vara fint att göra en akvatint av.
Väntar på att det ska kännas bättre.
Idag är jag hemma från skolan och skriver på min hemtenta. Råkade ljuga för mamma om det imorse när hon ringde och grattade på namnsdagen, det var inte meningen faktiskt. Jag har lite svårt att fokusera men det går ganska bra. Nu ska jag äta rester från min och Peters middag igår, fiskspett, spenat-och fetaostpaj och vinbladsdolmar. Vilken konstig kombination ser jag nu.
Veckan.
Den här veckan har vi etsat på grafiken. Jag börjar förstå poängen, först verkade det bara vara massa extra förarbete. Jag hoppas att ni snart ska få se lite bilder. Hoppas hoppas.
Peter är så himla bra. I tisdags när jag var på italienskan var han ensam hemma hos mig för första gången och då passade han på att rensa mitt avlopp.
I onsdags var jag på fin modern balett på operan med min mamma. I pausen drack vi bubbel och njöt av sensommarkvällen. Vi konstaterade att det är en magisk årstid.
Igår tappade jag bort mitt simkort till mobilen. Det gick till så att jag lånade ut min mobil till en behövande. Hon hade inget batteri i sin mobil och väntade på ett mycket viktigt samtal. Jag hade batteri men inga pengar. Så jag tog ut simkortet så att hon skulle kunna peta in sitt. Jag funderade ett tag på vart jag skulle lägga det lilla kortet så att jag inte skulle tappa bort det under tiden. Det slutade med att jag la det längst upp i hörnet på min teckning och när vi sedan slängde allt skräp och sopade golven mm hade jag glömt bort det. Borta! Nu har jag ett nytt telefonnr, lite opraktiskt och omständigt men så är det: 0735514025
Fredag morgon.
Kortvarig lycka.
I måndags hittade jag en soffa. Jag och Peter var på väg hem från måndagsölen och den bara stod där i korridoren bland massa annat bråte. Den hade förlorat ett ben men i övrigt var den perfekt, en sådan där "Emma-soffa". Jag undrade varför någon ville slänga en så fin soffa men blev så glad över fyndet att jag inte ville fundera så mycket på det. Peter hjälpte mig att bära upp den till mig.
Dagen efter började jag forma till ett soffben i skolan eftersom att vi hade trä-undervisning hela dagen. När jag kom hem hade någon vid namn Martin satt upp lappar i hela korridoren om att han ville ha tillbaka sin röda sammetssoffa som han tillfälligt ställt i korridoren, att han hade ärvt den av sin mormor och att den betydde väldigt mycket för honom.
I ungefär en minut funderade jag på att ignorera lapparna och låtsas som ingenting, men lapparna var så många och så vädjande skrivna att jag fick ont i magen. Så jag skickade iväg ett sms till killen. Ett väldigt fint sms. Jag förklarade att jag hade tagit soffan för att jag trodde att den skulle slängas och bad hemskt mycket om ursäkt. Jag föreslog att vi skulle hjälpas åt att bära ner soffan till honom och frågade när han kunde. Han svarade inte på över ett dygn! Jag fick skicka ett tjat-sms. Då svarade han att han var hemskt tacksam över att jag hört av mig men sa att han var väldigt upptagen och frågade om jag kunde träffas på fredag eftermiddag. Jag svarade att jag inte kan det för då jobbar jag. Inget svar, sedan dess har jag inte hört någonting.
Han verkar inte vilja ha soffan lika mycket som jag vill ha den.
Inte riktigt såhär ser den ut, men ungefär. Mer mörkröd och utan ett ben.
Jag ska hitta en bättre soffa.
Kanske prickig?
