Jag har en dröm.

Och den är inte helt och hållet orealistisk. Om jag skulle komma in på Nyckelvikens allmäna konstlinje, då skulle jag få lära mig att väva. Jag skulle kunna börja producera vacker textilkonst i stil med Hannah Ryggen och hennes efterföljare.

I vår sommarstuga uppe i Västmanland har vi en stor gammal vävstol. Jag skulle kunna spara ihop pengar, bara lite, så att jag nästa sommar har råd att vara där uppe hela sommaren. Bara vara ensam i skogen och väva. Jag skulle mest behöva pengar till mat, hyran här i Stockholm om jag inte hittar någon att hyra ut lägenheten till, bensin och material. Så himla bra skulle det vara.

Tanken med det hela är väl just att jag skulle vara väldigt ensam och fokuserad. Men jag hoppas ändå att några vänner skulle komma och hälsa på. Jag tror det. Lena skulle garanterat komma, minst en helg. Och det vore så himla trevligt om hela UG skulle komma någon helg, då skulle det bli fest! Men mest skulle jag vara ensam. När jag hade vävt i flera timmar och var så trött på det att jag höll på att kräkas, då skulle jag kunna gå ut i skogen och promenera eller ta en roddtur med ekan. Plocka blåbär eller hallon eller hjortron på myrarna.

Undrar om man kan få stipendium får en sån här idé?




Fast på sommaren.


 Kvinna och barn framför höghus II, Sandra Ikse.

Kommentarer
Postat av: lotta

mäh! jag skulle väl också garanterat komma? du har inte höga tankar om mig inte ;) du kan få låna min mormors vägstol annars! vars nu den har tagit vägen.. hmm..

2009-05-27 @ 22:01:02
Postat av: Sigrid!

Bra lotta! Du är så himla välkommen. Men jag måste fortfarande lära mig att väva. Annars fallerar liksom allt. Puss!

2009-05-27 @ 22:45:51
Postat av: lotta!

äschda. man kan säkert låna en ljudbok som ger lite råd på vägen. ta mp3-versionen och tanka in den i iPoden :)

2009-05-28 @ 20:40:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0