Förra veckan var jag utan överdrift helt besatt av vävningen. Jag ville knappt gå på lunch och vid dagens slut ville jag knappt gå hem. Det resulterade i att jag vävde fördigt min väv, först av alla. Man blir så målinriktad när man ser slutet. Nu sitter jag och skissar på lite nya idéer.

Igår hittade jag en liten sak som jag glömt bort, det första som jag skapade i keramik. Vi hade fått i uppgift att göra ett symboliskt självporträtt - jag gjorde en slemmig hand. Jag tror att jag syftade på att jag tycker om att göra saker med händerna.




Förra veckans stora projekt var min lilla keramikstad:



Uppgiften handlade om skuggor och ljusspel. Husen fungerar som ljuslyktor, men det måste vara ganska mörkt för att det ska bli riktigt effektfullt. Då blir det fint tycker jag, då tänker man inte så mycket på att husen är lite snea.

Imorgon ska jag och Peter hem till mamma och pappa och fira lite första advent. Innan dess har jag bara lite jobb framför mig.

Ha en fin helg!