Självporträtt som liten tanig flicka framför stor  mörk skog.

Nej, på riktigt, den här målningen är ursprungligen inte menad som ett självporträtt. Men det finns lite av mig själv och lite av Västmanland i den. Jag har blivit smått utbränd i och med den här idén med veckans självporträtt, så den här veckan blev det lite mindre ambitiöst.

Det är väl okej?

Idag har jag sprungit 7,3 km igen och det gick en minut fortare än förra gången (47 minuter). Det kändes som minst 10 minuter fortare. Tid är underligt.